Webbreklam är inte fult
Dela på LinkedInNär IDG skriver något om webbreklam kan man lita på att det kommer flera kommentarer som hyllar reklamblockerare (Adblock Plus) och utmålar reklamen som det värsta som hänt Internet.
Faktum är dock att utan reklam skulle många kostnadsfria webbtjänster och webbpublikationer inte kunna erbjudas gratis. Flera av dem skulle sannolikt också upphöra att existera.
Problemet är enligt min mening inte reklamen som sådan. De problem som finns med webbreklam är:
- Irrelevanta budskap
- Banner-annonser som inte är optimerade för snabb inläsning
- Irriterande placering
- Desperat användning av effekter för att fånga uppmärksamhet
Hur ovanstående slår mot läsare, användare och annonsörer kan mätas med hjälp av verktyg för webbanalys. Syftet med webbanalys är att identifiera friktion och moment som stör besökarnas upplevelse.
Med hjälp av att systematiskt jobba med tester går det att identifiera den mest effektiva annonsen och med beteendestyrning går det att öka relevansen.
Reklam är nödvändigt för många webbtjänsters existens, men den kan göras bättre. Optimerad och personaliserad reklam är mindre störande än irrelevant och godtycklig reklam.
Vad tycker du? Är reklam alltid av ondo? Skräms du av tanken på personalisering?
Behöver du hjälp med webbanalys, Google Analytics eller Google Website Optimizer? Kontakta en webbanalytiker som auktoriserats av Google!
Mycket bra inlägg. Och kanske ligger det i sakens natur att ”extremister” av alla de slag alltid syns och hörs mest. Erfarenhetsmässigt är det ju ofta så att den som gapar högst kanske inte agerar lika mycket (hur många vänster-aktivister drack inte gärna coca-cola och rökte Marlboro brukar ju dras som ett klassiskt exempel).
Vi har ju också en tradition av stats-styrd kommunikation där man säger ”Staten informerar, företagen annonserar”. Och på brevlådor ser man gärna ”Ingen reklam men gärna samhällsinformation”. Så i socialistiska och kommunistiska länder så har man uppmuntrat den information som staten vill ge oss men inte företagen.
I själva verket är det minimala skillnader i vad ”Boverket” vill med sin information (att säkerställa att deras uppdrag anses som så relevant att statsbidragen fortsätter) eller vad ”JM” vill, sälja fler bostäder, har dåligt framkommit i Sverige.
Tycker att vi, precis som artikelförfattaren skriver, skall driva kampanj för att reklam skall uppfattas som information vilken givetvis skall kunna ignoreras men för den skull inte hånas.
I reklamdebatten, liksom i fildelningsdebatten, förefaller den gamla slitna höger-vänsterskalan inte spela så mycket roll. Det är en hel del överlappning i åsikterna. Vad som egentligen avgör om man störs eller ej verkar ligga på ett djupare plan. Ungefär som att viss sorts spam tydligen anses finare än annan spam: http://webbanalys.nu/all-spam-ar-inte-digital/
Sedan är det som du skriver, missnöjda hörs alltid mer än nöjda.
Även i brevlådeexemplet tror jag det är dålig relevans som är det största problemet. Om du ogillar Sinéad O’Connor men diggar Takida vill du ha reklam om sistnämnda, men inte förstnämnda. För mycket reklam baseras på one size fits all, eller ”vi vill” (vi som i annonsören) och inte på den unika mottagarens intresse.
Dock har jag respekt för att en del är för rädd om sin integritet för att vilja få personifierad reklam.
Frågan är dock om anonymiserad, men personaliserad, reklam inte är en droppe i havet i jämförelse med FRA etc.